Ingen kommer ihåg en fegis

Tvättbon som alltid är en nyanserad och försiktig person har på senare tid börjat förvåna mig. Tidigare har hon behövt ledsagare för att ta sig ut men på senare tid har detta försvunnit helt och det har funnits tillfällen på revet då jag känt att jag måste hem innan det spårar ut fullständigt. Hon har fortfarande en ledsagare men jag frågar mig ofta nu för tiden vem som leder vem, och framför allt vart?

Vid ett av våra många samtal mellan revet och ön sa hon att i går drack jag lite vin med Cia. Oj det var ovanligt för att vara er tyckte jag och frågade om dom hade haft kul. Dom brukar hamna på Dubliner när dom dricker vin men den här gången var det annorlunda för dom hade suttit nere på markägerskans badberg och plaskat med fötterna i vattnet.

Vi kom fram till att vi har samma dröm både Cia och jag, något vi velat göra sen vi var små men vi fick inte för vi var tjejer. Tänkte för mig själv att undra vad det kan vara som tjejer inte fick göra på ön som små så jag frågade naturligtvis och fick svaret, - att köra Roslagsloppet!

Hur mycket vin drack ni igentligen igår och har ni ingen annan dröm som är lite enklare att genomföra än 125 Nm till Öregrund. Det är 84 till Mariehamn bara som jämförelse försökte jag men dom hade bestämt sig och hon kan vara lite svår när hon bestämt sig för något, inte envis alls bara bestämd.

Men du får inte säga det till någon det är en hemlis tills vi ska göra det. När hon och jag åker båt blundar hon och skriker om man bara säger Lindalssundet eller om en Waxholmsbåt kommer närmare en 5 distans så jag undrade om dom inte hade tänkt sig att träna lite och viktigast av allt hur ska ni göra ni har ju ingen båt!

Ja asså det är där du kommer in i det hela och vi tänkte att du kanske kunde hjälpa oss lite! Självklart, du vet att jag gör vad som helst för dig och vill ni göra det här så gör vi det.

Vem ska göra vad i båten frågade jag nyfiket för att kolla om dom hade någon form av planering. Jag navvar sa tvättbon och Cia kör för hon har förarintyg. Jesus amanda det här blir som en blind som leder en hörselskadat tänkte jag och köpte boken " den lille skepparen" en bok för barn med väldigt pedagogisk upplägg och stora bilder.

Av en händelse hade jag innan min avfärd till Danmark hittat en ROTO 23:a i Andreas trädgård och ett samtal senare var den köpt för alldeles för mycket pengar men kärlek kostar och jag blev vansinnigt kär i allt som var under relingen för allt över relingen var helt slut.

Hur man bränner 70 000 kr på tre veckor kan jag skriva en skildring om och Watski hade vissa dagar dagskassor som var helt ok.

Sist dom drack vin tillsammans var dom rörande överens om att det var dags att öppna barnboken och vem vet, kanske står dom där i Augusti och förverkligar sin barndomsdröm.