Varför jakt

I grund och botten går jakt ut på att döda ett djur, allt annat är patetiska bortförklaringar och fånigt att höra på. Jag jagar för naturupplevelsen säger många utan att förstå att det dom säger är motsägelsefullt, dom dödar ju naturupplevelsen i slutet och det brukar man väl inte göra. Folk som plockar blommor och sätter dom i en vas är lika puckade och frågar man varför dom plockade blommorna så säger dom att dom var så vackra. Konstigt att man väljer att mörda något som var så vackert samtidigt som man inte låter andra ta del av det vackra.

Men jakt är ändå en del av näringskedjan och man kan äta det man jagat, om jakten gick bra. Men i i slutändan och framför allt i dagens samhälle är det ändå bara lusten att döda som är den ända vettiga förklaringen.

Man väljer ut vad som får jagas och nu senast läste jag att man fick skjuta ex antal lodjur i år, eller ex antal vargar, björnar etc. Fick jag se en lo eller varg i skogen skulle jag kunna leva på det i många år och vårda det som ett vackert minne. Varför ska man skjuta något så vackert som ett lodjur, beats me, men det är mycket man inte förstår.

Det dödande skottet är trots allt en massiv upplevelse och en underbar känsla, av egen erfarenhet. Man ligger väl gömd i rätt vindriktning och väntar på det man vet ska komma ut i gläntan. Avståndet är 125 meter, det vet du, och vinden svag från höger. Med ett tveksamt steg kliver han ut i gläntan och tar upp en stor del av ditt kikarsikte. Lugnet infinner sig och du observerar honom i trettio sekunder innan du osäkrar, andas ut hälften av luften och tänker dig kulans väg över fältet, in i bogen där den slår sönder dom inre organen och döden infinner sig. Du höjer riktpunkten lite och kulans tryckvåg kommer att slå ut ryggmärgen och allt maskinellt stannar i samma ögonblick som kulan träffar. Långsamt ökar tycket på avtryckaren och varken du eller han märker att skottet gått i väg, men han dör i samma ögonblick som du upppfatar det och du andas in igen.