När jag summerar mitt dygn kommer jag fram till att jag är nog ensammast i hela världen. I 12 timmar kör jag en båt. I 4 timmar pysslar jag med andra saker. I 2 timmar äter eller skiter jag. Resterande 6 timmar är nödvändigt att vila på för att orka med att bara finnas till. Kom just fram till att det inte ser mycket bättre ut när man är hemma och på sistonde har jag börjat fråga mig varför! Allt för mycket av min tid läggs på människor som lägger alldeles för lite av sin tid på mig! När man säger det till någon att vill du tillbringa din tid med mig är du i fortsättningen välkommen till mig för jag har tröttnat på att sitta jour hos dig så undrar dom oförstående varför!
En av mina svagheter är att jag vill hjälpa mina kamrater. Ska någon flytta så är jag där och hjälper till. Ska en båt upp etc etc. Nu för tiden känner jag mer att har du flyttat upp till 4:e våningen så kan du väl flytta ner själv.
I dag önskade jag mig lite tacksamhet för mina insatser eftersom jag åker till Danmark i morgon men den uteblev och det gjorde mig väldigt ledsen! Så från och med i dag är jag ensammast i hela världen och har accepterat detta. Nästa gång jag kommer hem kommer alla mina tankar att cirkulera runt mig själv och jag ska bli precis så självupptagen som min omgivning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar