Jag ska köpa en Dobermann sa min kollega för ett par månader sen. - Va sa du, en Dobermann? Är det något du inte ska göra så är det att köpa en Dobermann menade jag kamratligt men bestämt. Han brukar lyssna utan att göra som man säger och så blev det även denna gång!
Nu är han lycklig ägare av en 9 månader gammal Dobermanntik och han älskar henne, verkligen älskar inte bara tycker om. Ett bra tips om man ska köpa en Dobermann är att man ägt en förut för dom är inte som någon annan hund. Men någon gång ska vara den första och jag försökte hjälpa honom ur den situationen utan att lyckas.
Vad är det då som är så speciellt med en Dobermann?
Förmodligen världens mest skräckinjagande hund, en pitbull är som en nysning bredvid en Dobermann. Förmodligen den enda hundras som framavlades för att driva in obetalda skatter av en väldigt liten skatteindrivare, Luis Dobermann.
Otroligt vacker men otroligt egen och speciell och som jämförelse kan vi säga att du träffar en otroligt vacker kvinna men hennes syster är psykopat! Skönheten och odjuret liksom.
Det händer alltid något runt en Dobermann och i slutändan blir någon biten, oundvikligen är det så och vem det blir bestämmer hunden, inte du. Ständigt på jakt uppför hierarkin så tar dom alla chanser att ta din plats, sakta men säkert, med små steg. Nu när jag bor med henne så ser jag dom små stegen och harklar mig när dom kommer och spänner ögonen i henne, vilket hon inte gillar! Det finns en stor soffa och en stor säng, husses säng. Men han är ute ur leken nu och bortrest så hennes energi läggs på att knäcka mig, med magert resultat. Så min lilla säng i flickrummet är hennes mål och får hon chansen så hittar jag henne där, mycket nöjd över att ha tagit min sovplats vilket är 150 poäng för en Dobermann. Men när jag kommer så sätter jag mig på sängkanten och blåstirrar på henne och det tar ca 1 minut innan hon ger upp och rinner ur sängen och ner på golvet! Dom hatar nämligen ögonkontakt så stirra inte en Dobermann i ögonen om du inte vet vad du gör.
Inte alls hennes mening och jag utmålar henne inte som elak för det är hon verkligen inte, men en bieffekt av att provocera en Dobermann är att du blir biten, vilket jag blev i handen. En match vi hade i bilen och när hennes argument tröt så small det, i min hand. Jag visste vad jag gav mig in i och visste att det kommer förr eller senare och nu kom det, Swaaack!
En naturlig reaktion och inte ilska eller en farlig hund utan hennes svar på att jag dominerade henne då hon dominerade mig. Vi hade ett samtal om att bitas och hon förstod och det ligger bakom oss. Du riskerar inte att bli biten på något sätt av henne om du inte som jag gav svar på tal tills en av oss gav upp, vilket var hon.
Idag kom jag in i bilen och var törstig och lirkade fram min stora julmustflaska vid handbromsspaken. Den ligger där annars hade hon hittat den och bitit sönder den i molekyler. Flaska fanns kvar men inte korken och inte innehållet vilket var över hela golvet, lite smartare än dig menade hon när jag visade flaskan och frågade om hon visste något om det som hänt? En sån sak är bara att skita i för det var helt naturligt för henne men stendumt för dig. En dag la jag en ostmacka på hennes favoritjaktmark som är instrumentpanelen. Helt öppet låg den där och jag sa innan jag stängde dörren att rör du min macka så psykar jag dig till ögonen hoppar ur skallen på dig, men ligger den kvar om 5 minuter så är den din! Efter 5 minuter gick jag till bilen som var indränkt i säckel och saliv men mackan låg kvar på sin plats. I små bitar njöt hon av sin självkontroll och såg väldigt glad ut över att ha lyckats!
Ett led i hennes neutralisering är att allt bra är positivt, det dåliga är olycksfall i arbetet. Hennes nya plats är i hallen och dag ett var det inte alls roligt att byta husses soffa mot hallgolvet men nu är hallgolvet jättebra för där får man köttbullar! I husses soffa händer inte ett skit numera och man blir inte kliad eller något annat bra. Så med jämna mellanrum kommer jag ut till henne med en köttbulle, sätter mig ned och vi snackar lite och kör en magkliare. Men det sker på hennes territorium och hon släpper in mig, vilket jag inte gör på mitt.
Ibland kommer hon till vardagsrummet och kollar efter mig och vill att jag ska komma och då gör jag det, men hon får inte komma till mig! Tycker ni att det låter hårt?
Jag står hellre bakom en motorsåg på full gas än framför en och det är det hon lär sig nu, att jag bestämmer över motorsågen, dvs henne!
Det roligaste är att hon gör framsteg varje dag och helt naturligt blir det små bakslag som med julmusten, men allt positivt är bra och massor av beröm. Det dåliga pratar vi om utan att bli fysiska. Konstigt att kvinnor reagerar så olikt en hund men så ar det bara. Att prata med en kvinna om hennes små felsteg är bevisligen helt verkanslöst!
Dagens betyg VG
tisdag 12 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar