Ett minne från grundutbildningen på Norrbottens pansarbataljon dök upp när jag lyssnade på Sabatons Ghost division. Som pansarskyttegruppchef fick man tilldelat sig 9 nyinrykta varav 7 Stockholmare med betonghemkänsla! Springer man mellan stridsvagnar så bör man inte vara rädd för dom så under tiden förarna övade sig i att komma i mellan ett grindhål fick vi öva oss i att gå på varje sida av bandaggregatet! Förstod inte riktigt metodiken i den övningen för det kunde ha gått riktigt fel om någon ballade ur.
När en pansarbataljon framrycker så sker det inte ljudlöst om det behöver betonas och den här stridsvagnstypen Strv 103 b hade dessutom en 500 hk:s gasturbin, tjöt som ett flygplan alltså.
Under en bataljonsövning i Kalix lastar vi av stridsvagnskompaniet och Pskyttekompaniet bredvid en OK mack och det är fredag kväll. En 103:a och stril pbv:n kör in på macken och jag och några till är där och handlar cigg o cola. En metallic blå Amazon kommer in på macken och sladdar lite oinponerande så föraren på stridsvagnen chokar gasturbinen väldigt mycket den här gången och sen trycker han på startknappen, Badaaam och upp ur avgasröret kommer det en 10 meter hög låga och det blir helt tyst runt den blå Amazonen och dom linkar iväg med tinitus.
På den efterföljande stridsskjutningen anfaller vi ner mot havet och har du anfallit springande bredvid ett stridsvagnskompani som skjuter med allt du har så har det gått i brallan, du har skitit på dig och du hör inte ett skit på ett dygn! Det är kantboll på om frågan ställdes nu, om jag fick välja på sex eller att återigen göra om det det anfallet. Kan man göka först och anfalla sen skulle jag nog tvingas svara.
Fast i ärlighetens namn, "been there, done that". Satsar nog på gökat som är i världsklass!
http://www.youtube.com/watch?v=NxjgRvaTunc&NR=1
tisdag 28 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar