100%

En återkommande diskussion är väl arbetstidsförkortning! På vissa företag har det slagit igenom fullt ut och alla trivs med det, utom företaget som kör röda siffror i bokslutet! På något sätt så tror man att det står en hink under skrivbordet där lönen kommer ifrån, och den fungerar ungefär som en tallriksdispenser på en skolbespisning, tar du en tallrik så kommer det bara upp fler?

Om vi nu säger att det står en hink under skrivbordet, och att lönen kommer därifrån så måste den fyllas på av dom som tömmer den! Man kan förvisso använda den Ryska modellen där alla jobbar och köar för bröd i 3 timmar efter jobbet men historien visade att det var ingen bra modell!

Så, av 1000 kr, vi kör bara fiktiva och hypotetiska siffror nu, så går 500 kr till arbetarens lönekostnader. 250 kr går till arbetarens indirekta kostnader som bil, telefon, drift av verkstaden etc. Dom resterande 250 kronorna går till det vi kallar investringsfond, lön till administration, leverantörsfakturor.

Så snurrar det på månad efter månad, systemet är nämligen uppbyggt på 40 timmar i veckan/ 11 månader per år.

Sakta men säkert så bygger företaget upp en investeringsfond och kan utvecklas. Man blir större, har mer anställda och tjänar mer pengar. Mer pengar kan fonderas samtidigt som omkostnaderna markant stigit.

Om vi i det här skedet säger att av dom 10 anställda så väljer 3 st, av egen vilja eller av andra anledningar att införa arbetstidsförkortning så händer det grejor och det går fort!

Ska vi inte jämföra det med att du har en hink under en läckande kran och den hinken måste du tömma en gång per dygn. Nu ökade flödet med 30 % så nu räcker det inte med att tömma varje dag utan nu får du göra det 3 ggr per dag. Kanske är det ungefär lika irriterande som att komma till firman varje morgon kvart i sju och sätta på kaffe till 4 man och ingen kommer?

På företaget finns det anställda som tycker att det där med arbetstidsförkortning är en idiotisk ide så dom jobbar på som vanligt 40 timmar per vecka, 11 månader per år och tjänar bra pengar på det dom gör. Men något har hänt på företaget, allt det där roliga som dom brukade göra gör man inte längre. Chefen är mest irriterad och kan gnälla om dom mest oväsentliga saker som att det ligger saker på verkstan etc.

Några av dom anställda har inga förmåner som mobiltelefon och bil med fri soppa som andra har och nöjer sig väl med det då det är ett bra jobb och lönen är helt okej. Men det kan tyckaas märkligt att om man jobbar 40 timmar så har man inga förmåner men om man jobbar 20 timmar så har man telefon och bil, med soppakort?

Efter ett tag så tas miniräknaren fram och efter ett matematiskt exempel så ser man det tydligt, va faan det är ju jag som betalar hans bil och telefon med mitt arbete!

Nä men vänta nu! Ska jag som går till jobbet varje dag stå för kostader som jag inte ens får del av? Det var väl i det här skedet jag gick till chefen och sa, inte att jag ville ha en bil och en telefon utan att jag vet hur du mår, varför du är så grinig och skäller på oss för skitsaker.

Jag var sist in på företaget och jag kan turordningsreglerna, sist in först ut. Så jag lämnade in min uppsägning i samförstånd för det kommer väl snart en dag, när han tröttnar på att ta ur egen ficka för att bekosta det som så populärt kallas arbetstidsförkortning!